Bomber Utan Spräng

Flygbomber med spräng löser de flesta problem man kan finna på slagfältet. Slagfältet har dock mer och mer förflyttat sig in i bebyggelse, vilket innebär att bomber av detta slag innebär risk för civila förluster.

Det finns därför ett antal andra alternativ som passar bättre i dagens okonventionella krigföring. Vi kikar på ett par exempel på flygbomber som verkar utan sprängmedel.

 

BLU-114/B (CBU-94/B)

CBU-94/B är en amerikansk multipelbomb, eller en klusterbomb som det allmänt kallas. Bomben innehåller runt 200 st. mindre substridsdelar (BLU/144B) som sprider ut sig i luften när kapseln detonerar. Varje substridsdel innehåller i sin tur hundratals (eller sannolikt tusentals) konfettiliknande filament, bara några millimeter tjocka.

Filamenten sprider ut sig i luften och bildar som ett moln vilket är avsett att falla på transformatorstationer, elledningar och ställverk. Filamenten, vilka är gjorda av bland annat grafit, skapar kortslutningar vid kontakt med elledningar.

Grafiken visar en förenklad bild av hur BLU-114B verkar. När bombkapseln detonerar i luften så sprider den ut 200 st. substridsdelar (1). Dessa har en typ av fallskärm vilket möjliggör att stridsdelen kan hänga i luften. Stridsdelarna sprider sedan i sin tur ut hundratals grafitfilament (2) vilka kortsluter elsystem när de kommer i kontakt med elledningar, ställverk och transformatorer (3).
 

Effekten av detta blir att man effektivt kan slå ut en betydande del av elnätet i ett fiendeland. Det är känt att det har skett två gånger i skarpt läge. Första gången var under Gulfkriget 1990, då uppskattningsvis 85 % av det irakiska elnätet slogs ut.

Andra gången var under NATO:s flygbombningar av Jugoslavien, 1999. Denna gång uppskattades det att runt 70 % av Serbiens elnätet slogs ut. Vidare så användes vapnet ytterligare en gång för att sabotera serbernas försök att reparera skadorna som uppkommit.

Sekretessen kring vapnet är sträng och det saknas därför många detaljer. Vad man dock vet är att stridsspetsen har förekommit i Tomahawk-robotar och att den sannolikt också kan monteras i glidbomber (t.ex. den amerikanska AGM-154 JSOW).

Fördelen med vapnet är att man inte behöver spendera en större mängd konventionella flygbomber för att åstadkomma samma effekt. Det går även förhållandevis snabbt att reparera skador som åstadkommits av sprängmedel.

 

AGM-114R9X

R9X är ett förhållandevis nytt vapen vilket har använts av CIA för att eliminera befälhavare inom både talibanerna och Al-Qaida. Vapnensystemet baserar sig på pansarvärnsroboten AGM-144 "Hellfire" men med en viktig skillnad. Istället för att ha en konventionell stridsspets så har R9X ett minst sagt okonventionellt sätt att slå ut sitt mål på.

Sekunden innan roboten träffar sitt mål så fälls sex stycken vassa blad ut från sidorna, nästan likt en propeller. Med tanke på att roboten flyger genom luften i lite över 1 600 km/h så kan man föreställa sig vilken verkan det har på kött och blod. Vapnet har fått smeknamnet "ninja-bomben" eftersom bladen påminner om japanska svärd.

R9X bygger på pansarvärnsroboten AGM-144 Hellfire, ett vanligt förekommande vapen som kan avfyras från både helikopter och drönare. Istället för en stridsspets med riktad sprängverkan (RSV) så är roboten utrustad med sex stycken vassa blad. Bladen fälls ut sekundrarna innan roboten träffar målet. Eftersom det inte finns något sprängmedel så skapar roboten varken en explosion eller splitter som annars är vådligt även på längre avstånd. Målsökning sker sannolikt via laser.
 

Vapnet är till för att slå ut enstaka personer och kan göra det även om dessa befinner sig i en byggnad eller i ett icke-bepansrat fordon. Stridsspetsen skapar inget splitter utan når endast mål inom radien av dess blad. Detta reducerar avsevärt risken för att oskyldiga dödas eller såras.

Det finns dock fortfarande en risk för personer som befinner sig i nära anslutning till målet, men långt ifrån den risk som en konventionell stridsspets innebär. Så länge man inte sitter i samma bil eller rum som en eftersökt terrorist så kan man nog känna sig relativt säker.

R9X har enligt amerikanska källor använts i Afghanistan, Jemen, och under 2020 senast i Syrien.