Två Snabba: Myter om Gevär med Grövre Kaliber
Det finns ett stort antal olika automatgevär med grövre kaliber som används för prickskytte. Bland dessa finns det ryska KSVK, franska PGM Hécate II, kinesiska QBU-10 samt det kanske mest kända: det amerikanska M82 (i nuvarande version betecknad M107).
M107 finns i svensk tjänst under beteckningen Automatgevär 90 (Ag 90). Gevär av denna typ, med den vanligaste kalibern 12,7x99mm, används främst för att bekämpa lättare pansarfordon och materiel såsom fientlig ammunition och sambandsutrustning.
Vapnen är mycket kraftfullare än vanliga prickskyttegevär och kanske är det just därför som ett antal myter har uppstått om dessa.
Skytte Mot Infanteri Bryter Emot Genèvekonventionen
En återkommande myt om grövre kalibrar är att det strider mot Genèvekonventionen att beskjuta människor med denna typ av ammunition. Det finns dock två problem med denna missuppfattning.
För det första så har Genèvekonventionen ingenting att göra med vapen utan handlar istället om hur civila, kapitulerande och skadade soldater skall behandlas. Det är istället Haagkonventionen som innehåller vissa regler och förbud gällande vapen.
Det finns protokoll mellan Genèvekonventionen och Haagkonventionen som förbjuder användandet av kemiska och biologiska stridsmedel. Den enda bestämmelsen som finns angående skjutvapen är dock förbud mot användandet av dum-dumkulor.
Om det skulle handla om kaliber så skulle även tunga kulsprutor, automatkanoner och stridsvagnskanoner gå under samma regler – vilket inte stämmer.
Man Kan Dö Utan Att Bli Träffad
En annan myt är att man kan dö av kulans chockvåg utan att bli träffad av den. Detta stämmer naturligtvis inte, kulor med grov kaliber fungerar precis som finkalibriga.
Visst kan man känna vinddraget av kulan och det är säkert en obehaglig upplevelse. Det är dock garanterat att föredra än att bli träffad.
