Stridens Maximer - Principerna som Styr Krigföring: Del 1
Det finns ett antal grundläggande maximer inom krigföring som är lika sanna idag som de var under antiken. Dessa principer och regler är ingenting som har uppfunnits av människan, utan kommer sig naturligt av krigföringen själv.
För ett befäl som utkämpar strider på slagfältet är det viktigt att denne är införstådd med dessa. Man får aldrig glömma att dessa lärdomar har betalas med blod.
Trots att dessa maximer må verka självklara även för den som inte bedriver krigföring, så händer det fortfarande att strider förloras på grund av att dessa inte uppmärksammas. Oerfarna eller ignoranta ledare inom militära kretsar leder ofta till förlust i krig.
Eld och Manöver
De två grundläggande elementen i alla strider är: eld och rörelse. Eldstrider kan inte vinnas utan den ena eller den andra. För att kunna nedkämpa en fiende krävs det ofta att man måste ta sig i nära anslutning till denne. Skytte på avstånd kan endast göra så mycket - strider avslutas på korta avstånd.
Det har uppskattats att över 85 % av alla strider under det andra världskriget utkämpades på ett avstånd av 300 meter eller kortare. Detta är en trend som fortsätter att gälla även på dagens slagfält.
Men för att kunna röra sig på slagfältet så krävs det att man har rörelsefrihet. Denna kan störas eller berövas av fienden. Manöver i obehindrad sikt för fienden innebär självmord. Därför väljer man om möjligt att manövrera i terräng som skyler och/eller ger skydd.
Det är dock inte alltid som ett befäl har privilegiet att bestämma vart en strid kommer att utkämpas. Därför är medel som eldgivning eller nedhållande eld effektivt för att förminska fiendens möjligheter att lägga effektiv eld emot manövrerande trupp.
Kulsprutor, artilleri och annan granateld är ypperliga medel för att beröva fienden frihet på slagfältet. Ibland räcker det med blotta närvaron av vissa typer av vapensystem för att fienden beslutar sig att behålla sin position istället för att manövrera.
Vet man att det finns pansarvärnsrobotar i anslutning till ett visst område kommer stridsvagnar att utöva stor försiktighet - de fråntas alltså på detta sätt sin rörelsefrihet. Luftvärnsrobotar och sjömålsrobotar har samma inverkan på stridsflyg och krigsskepp respektive.
Rörelse Drar Eld, Eld Drar Eld
Eld och rörelse, som vi bekantade oss med ovan, har även andra funktioner i strid. Rörelse drar eld från den fiende som observerar den. På samma sätt drar även eldgivning eld från en fiende. Det är en naturlig del av en eldstrid. Blir du beskjuten besvarar du elden och ser du fienden bekämpar du denne.
På detta sätt kan man använda sig av dessa medel för att få en fiende att röja sin position. Men en fiende som är väl utbildad inom stridsteknik och/eller har erfarenhet av strid är inte alltid så lätt att lura. Här spelar utbildning och erfarenhet en stor roll.
Rekognosering sker ofta på detta sätt, även skenanfall emot fiendens positioner för att utröna var dennes svagheter finns. Beskjutning av misstänkta punkter är en viktig del i alla strider. På detta sätt kan gömda bakhåll bekämpas och undvikas.
Även artilleri kan användas för att för att få en fiende att besvara elden med samma medel, vilket i sin tur ger möjligheter att upptäcka var dennes artilleri är beläget. På så sätt kan man sedan bekämpa fiendens artilleri.
Stridsflyg kan också nyttjas för att få en fiende att beskjuta detta med luftvärnsrobotar. På detta sätt kan man sedan bekämpa luftvärnet med radarsökande robotar.
Dessa är kalkylerade risker men som ofta bjuder på goda resultat för den som vågar ta dem.
Ledarskap, Manskap och Krigsmateriel (Logistik)
Dessa tre element är mycket viktiga när det kommer till att utkämpa strider. Ledarskap är A och O i strid. Utan befäl som styr striden finns det ingen organisering eller några tydliga mål. En ledares främsta roll i strid är att organisera det kaos som vanligtvis utgör en eldstrid.
Stridsdugligheten hos soldater utan order eller ledarskap reduceras markant. Soldater måste ha en ledare att se till, en ledare som kan vägleda genom striden och bilda dessa om vad som måste utföras. Att leda från fronten skapar beslutsamhet och minskar risken för rädsla och förvirring bland manskapet.
Manskapet är lika viktigt som ledarskapet. Soldater med stridsutbildning har mycket större chanser att vinna en strid än soldater utan. Det finns ett talesätt som säger att: "svett som spenderas i fred - sparar blod i krig".
Att öva för strid är av yttersta vikt, allting måste sitta i muskelminnet hos de soldater som skall utkämpa strid. Detta för att det inte skall uppstå uppehåll på grund av rädslor eller ovetskap om vad som måste utföras. Så länge man agerar på reflex och utbildning hinner man inte begrunda rädslor.
Dock finns det ingenting som kan ersätta verklig stridserfarenhet. Inte alltför sällan har det hänt att officerare som är bildade inom stridsteknik och taktik saknar den erfarenhet som skyttesoldaterna de skall leda innehar. Verkligheten ser ofta mycket annorlunda ut än den teori som lärs ut i officersskolor.
Bild: Romeo Gacad/Getty Images, Irak 2003.
Inget krig kan utkämpas utan krigsmateriel. Soldater behöver mer än gevär, ammunition, reservdelar och stridsvagnar för att utkämpa strider. Mat, vatten och kläder är minst lika viktiga. Detta får man aldrig glömma. Försörjningslinjer måste säkras till alla förband för att soldaterna skall kunna utföra sina uppgifter.
Den som planerar militära företag utan att betänka de eventuella problem som kan uppstå med försörjning av sina förband kommer säkerligen att stöta på svårigheter att utföra sin uppgift.
Försörjelslinjer är stridsförbandens livlina och livsnerv. Det finns gott om exempel inom krigshistorien där strider eller krig har förlorats på grund av bristande logistik.